De senaste åren har det blivit populärt att ge sig på de gamla fina Tullhusen. Det började med att Generaltullstyrelsen flyttade från Skeppsbron i Stockholm till det i mina ögon icke rumsrena Kungsholmen efter 700 år på eller vid Skeppsbrokajen. Visserligen är huset kvar men Tullverket kunde gott ha stannat kvar åtminstone den högsta ledningen. 

Nu är de barackliknande Tullhusen på Skeppsbrokajen också föremål för planerad destruktion vilket inte är så stor förlust de kom ju till för Finlandstrafiken och OS i Helsingfors. Tullmuseum övergav även det fina Tullhuset på Dalarö vilket inte var särskilt begåvat. Huset är bevarat men innehållet är okvalificerad ointressant natur.

Nu är det Nobelstiftelsen som står som kultursabotörer genom att de vill riva det fina Tullhuset på Blasieholmen från 1876 och bygga ett ”äckligt” glashus. Vi lever här och nu om två hundra år är det några andra som går på Stockholms gator och vilken rätt har vi i den generationen att förstöra ett kulturarv. Bygg ett stort modernt Operahus vi Slussen och riv KF huset. Nuvarande Operan kan Nobelstiftelsen ta hand om eftersom den inte fungerar för moderna uppsättningar.

Ge fan i Tullhuset på Blasieholmen det passar som handsken in i miljön och skippa tanken på mardrömmen av glas och betong. Du som känner ett kulturansvar följ nedanstående länk för att stoppa ett idiotiskt Nobelhus. Vi har inget fredsmonument i Stockholm men den som uppfann ett ruggiga sprängmedel skall hedras med ett eget minnesmärke på bästa Stockholmsplats. Skriv PÅ.
http://www.skrivunder.com/bevara_tullhuset_fran_1876_och_hamnmagasinen_pa_blasieholmen

Är den medicin du behöver för att kunna leva drägligt doping vid tävling. Det verkar ju så eftersom den tävlande uppmanas minska sin dos vid tävling. Kan en medicinering minskas så är den ju för hög och borde vara mindre från början. Jag har svårt att hänga med i dopingdebatten kring den svenske ishockeyspelaren. Han skulle minska sin dos för att klara dopingkontrollen och förmodligen riskera sin hälsa.

Jag är övertygad om att det finns prestationshöjande substanser i vanliga örter och livsmedel som vi inte känner till. Tillväxthormoner är säkert lättare att hitta sen ökar svårigheterna och gränsfallen mellan medicinering och doping. Det finns nog bara en utväg och det är att idrottsutövare som nyttjar någon form av medicin inte får tävla. Då faller många av våra största idrottsutövare bort bl.a. min idol skiddrottningen Marit Björgen som enligt uppgift tar astmamedicin.

Vi har mer allergier än någonsin i samhället och problemen kommer att tillta framöver. Det är säkert bra för allergiker att idrotta och stärka sin kropp och skall de då inte få tävla. Här finns en balansgång och förhoppningsvis kan man finna en balans och jag tror inte den kommer att vara rättvis mot den som inte medicinerar mot en sjukdom. Många av de bästa tar mediciner.

Så kan det tydligen vara när du kommunicerar en allvarlig sjukdom med Försäkringskassan. En av de djävulusiska sjukdomar man kan ha är cancer och i många fall är den botbar. I andra fall är det bara att invänta döden. Vilken form sjukdomen än visar sig på så drabbar den den sjuke med ångest av varierande grad. Att då börja prata om sitt eget dödsdatum med försäkringskassan är som att sitta i en dödscell.

Vi måste i första hand ta hand om de som bor i Sverige och en person i dödsångest måste kunna bli sjukskriven. Det är minst lika viktigt som att skicka bistånd, vi har i det här fallet minst lika stort enskilt lidande som i ett utvecklingsland. Det finns många bluffmakare som lurar Försäkringskassan och de skall sättas dit och få betala tillbaka vartenda öre. Vi har skandalerna med personliga assistenter där en sådan även kontaktar mig och säger sig tro att vårdtagaren kan gå. De vågar dock inte anmäla av rädsla för repressalier från en privat arbetsgivare eller skojare i vårdbranschen.

Visst måste vi ha regler men de börjar bli onödigt stelbenta när Försäkringskassan jagar iväg en döende till jobbet om den inte kan eller vill teckna ner sitt dödsdatum på rad 16 på blanketten. Allt går inte att reglera i text därför har vi ansvarsfulla människor anställda.

Jag har hört orden ”de gnälliga pensionärerna” från representanter i regeringskansliet i media och den allmänna debatten. Är vi så gnälliga då, ja det beror på hur man ser på pension i det här landet. Ser man till hur den allmänna pensionen hanteras och hur underlag för pensionen hanteras. Pension ses som ett socialbidrag från departementen och underlagen är fulla av beräkningar av pensionärers standard, inte deras intjänande av pensionen. Det handlar om jämförelser med andra hushålls inkomster och annan statistik.

Det vore intressant om en lönerörelse på ett företag handlade om de anställdas privata ägande och eventuella förmögenheter i samband med individuell lönesättning. Så länge pensionen är någon form av sjunkande bidrag i det här landet kommer det och skall det gnällas rejält. Snart möter de som jobbat hela livet och betalat in till allmänna pensionssystemet nivåmässigt de som inte jobbat en dag och kanske suttit i fängelse. Visst skall de också leva och ha en rimlig nivå att leva på men de som jobbat skall ha en rimlig pension.

Den enda grupp som drabbats av en lönesänkning i Sverige är de pensionärer som jobbat hela sitt liv. Det är väl inte gnälligt att vara förbannad på en sådan orättvisa. Jag uppmanar alla pensionärer gnäll inte var förbannad och skäll.

Det mesta i Sverige är mycket bra jämfört med andra länder. Vi har suveräna vägar, vård och skola, jämförelsevis worldwide. Visst finns det skönhetsfläckar men det mesta fungerar i vår demokrati. Ingenting är dock för evigt utan allt måste erövras varje dag och kritik är oftast till fördel och förbättring. Det bekymrar mig en aning att många blivit sämre på att ta kritik, se det som en hjälpmotor inte som ett rött skynke.

Efter ett liv i Sverige så kan jag börja summera kort för egen del och det började tufft med små tillgångar inte fattigt men knapert och en hel del helveten. Sista halvan kan man bara applådera och det finns inget att klaga på. Livet är ju som en golfboll en del hårda smällar sen hamnar man i ett hål i backen. Det är bara att tacka för att vara född i Sverige.

I EU sammanhang kan jag inte låta bli att tänka på George Orwell och Animal Farm som var den första bok jag läste på engelska. Boken handlar om hur djuren gjorde revolution på djurfarmen och tog över efter bonden. Det hela utvecklar sig till att elaka grisar tar makten och blir riktigt otäcka förtryckare. Jag tolkar att boken syftar på dåvarande Sovjetunionen.

När man ser EU kommissionens maktfullkomlighet och EU parlamentet innehållande 700 folkvalda i gisslan som någon slags röstboskap. Kanske något hårt uttryck men den centralism EU ger uttryck för passar inte mig. Det är decentralisering som är framtiden inte fyrkantiga centrala regler från någon slags centralkommitté. Det vore nyttigt för alla byråkrater och parlamentariker att läsa boken Animal Farm.

Nu skall vi försöka hitta någon att rösta på och det är som ”pest eller kolera”. Jag hittar inget parti som vill skapa ett modernt EU i tiden. Jag har bara sett en som vågat ifrågasätta och det är Anders Borg som hotar med att inte ge EU ansvarsfrihet. Övriga är aningslösa EU-kramare. Jag kan bara hoppas på att något av de etablerade partierna skapar en EU-politik i förnyelsens tecken. I skrivande stund ser jag ingen kandidat som motsvarar mina förväntningar om ett modernt EU.

Nu är de borgare, miljöfundamentalister, kommunister och socialdemokrater samlade till att öka skattebördorna på svenska skattebetalare. De är helt fel ute istället borde de titta på alla onödiga utgifter som finns i det offentliga samhället. De onödiga utgifterna finns inte hos de offentliga operativa utförarna utan i en aldrig tidigare skådad överbyggnad i myndigheter och organisationer av de onödiga. Det är ”hordvis” med byråkrater som inte tillför verksamheten annat än att de operativa enheterna tvingas rapportera in mer trams för att överbyggnaderna skall ha något att göra.

Det finns massor att göra när det gäller riksdagens storlek, bistånd och en alltför dyrbar mottagningsfunktion av invandrare. Den senare får man inte tala om men här kan man effektivisera och snabba på utslussningen av flyktingar i samhället avsevärt. Vi kan heller inte ha både en stor riksdag och en stort EU parlament när lagstiftningen i huvudsak numera ligger i EU.

Jag tycker det är fantasilöst att bara höja skatterna utan att tala om det flertalet svenskar tycker är ”onödig verksamhet”. För min del tycker jag att det är skojeri och ett svek mot oss skattebetalare att inte först se på utgifterna och först därefter se till skattehöjningar. Jag är exempelvis inte beredd att betala mer lön till lärarna om de inte blir mycket bättre på att undervisa. Börja där och ställ krav men det vågar få.

Har du jobbat hela livet och har en  allmän pension på (17000 kr/mån 2013) numera 16541 kr/mån kr så har din disponibla inkomst minskat med 229 kr. Har du en taskig lön på 17000 kr/mån så har din disponibla inkomst ökat med 476 kr/mån. Löntagaren drar därmed ifrån med 705 kr mer disponibel inkomst i månaden. Fortsätter denna urholkning så slutar det med att pensionären får äta mask.

Den stackars fattigpensionären med en allmän pension (8000 kr/mån 2013) numera 7984kr/mån har fått sin disponibla inkomst ökad med 88 kr/mån. Är du en misslyckad nolltaxerare och har en lön på 8000 kr/mån så har din disponibla inkomst ökat med 198 kr. Ja det var väl fattigpensionären väl unnat att få några kronor och någon löntagare som tjänar 8000 kr/mån finns inte utan det är en rufflare som misslyckats med att hålla all lön svart eller placerat lönen i firman.

Räkneexemplen är baserade på den minskning av allmänna pensionen som gjordes 2014.

Tyvärr fullföljde inte Riksrevisionen granskningen av vårt bistånd till främmande länder. Dessvärre fick den moderate ministern sparken som började röra i detta lättsinniga slöseri som pågått i årtionden. Här rinner miljarderna ut utan någon som helst kontroll och exempel finns där sk. presidenter i bananrepubliker snott åt sig det du och jag jobbat ihop.

Det är dags att se till att vårt bistånd kommer dit det ska med hård prioritering. Svenska bistånds ”arbetare” heter det och de har åkt i första klass på flyget bott på fina hotell, gästat de bästa barerna med saftiga traktamenten och ersättningar. Någon egentlig nytta har flertalet heller inte gjort, några eldsjälar finns men övriga ger jag inte mycket för. Tyvärr går mesta delen av vårt bistånd till helt andra än de som behöver.

Missionen är i mina ögon de som gjort bäst nytta men deras nackdel är ju det här med  gudar och tro. Det finns ett antal eldsjälar i andra hjälporganisationer som är värda all heder. Hellre det än svenska ”biståndsjetsetare” på lyxbarer. Inget politiskt parti vågar ta i biståndet utan det styrs politiskt från en övergödd personal som inte vaktar mina och dina skattepengar. Sänka pensionerna det vågar politikerna sig på  men inte rensa upp en sjuk ”biståndspolitik”.

Mitt förtroende för ordförandena i pensionärsorganisationerna är uttömt. Gång på gång har de samtal med regeringen och varje gång misslyckas de. Deras oförmåga att samla sig till ett yrkande och släppa sina politiska bojor är oförlåtliga. Jag är ordförande i SPRF distrikt Stockholm och har kunnat följa skådespelet på närma håll och det är med förvåning jag ser deras tafatthet.

Hur många år får detta taskspeleri hålla på och partipolitiska relationer ständigt drabbar pensionärer med pensionssänkningar. Dagens pensionärer har inte fått en ökning av sina allmänna pensioner sedan 2007. Löntagarna har fått årliga ökningar om sådär 2% årligen emedan pensionärerna stått på oförändrad nivå i åtta år. Ledningarna för pensionärsorganisationerna måste ta sitt ansvar och avgå, ni beter er bedrägligt mot pensionärerna när ni enbart har kafferep med regeringen och gullar med oppositionen.

Sverige beräknas ha en tillväxt på nästan 3% 2014 samtidigt sänks pensionerna med 2,7% 2014. Var finns era gemensamma yrkanden och misstroende mot de som skapat ett dåligt pensionssystem. I veckan satt våra förbundsordföranden och hade kafferep med regeringen och inte ett ljud hörs från detta viktiga möte. Ni måste väl inse att ni är svaga och trötta företrädare för pensionärerna. Bästa förbundsordföranden ni har gjort ett förbannat dåligt jobb och måste avgå till pensionärsorganisationernas och nästa generations bästa.