Under mitt liv som ledare i olika organisationer och som chef för flera hundra medarbetare har jag sett och hört det mesta. Min ingång har alltid varit att på ett humant och smidigt sätt kunna hantera en situation som i normalfallet inte varit tillåten av organisationen ändå kunnat passera då särskildt ömmande skäl kunnat åberopas. Då givet att det inte skadat, belastat organisationen ekonomiskt eller att någon fått särskilda förmåner av undantaget. Jag lärde mig tidigt att ”en person med makt skall ha tre ögon två att se med och ett tredje att ha överseende med”. Jag fick en sådan negativ upplevelse nu på äldre dagar i en organisation som särkilt ska se till att en skör grupp mår bra och behandlas väl i samhället. En ödmjuk fråga av en sjuk tjänare i herrens vingård avvisas bryskt med ett blankt Nej. Så kan man 2019 bli behandlad av den mäktiga men djupt okunniga och empatilösa organisationsledningen.

Efter drygt 73 år på den här planeten måste jag tillkännage mitt liv på Jorden. Det har varit en fantastisk resa, inte alltid lycklig och i välstånd. Det började lite udda i en sommarstuga i Huddinge för att fortsätta in till Stockholm och Hornsgatan 88 på Södermalm. En fantstisk tid med naturnära och utedass i Huddinge till vatteklosett och gasspis på Hornsgatan. Jag minns starkast alla människor de var som professorer allihop de kunde det mesta om natur och trädgård utan formell utbildning. Jag minns innegården på Söder där det luktade ur soptunnorna och en bit bort umgicks folk i Bersån med en kopp kaffe. Stockholm var en riktig stad då det är den inte längre, den har inte den tjusningen inte dessa spännade människor som seglat som sjömän och torpederats under krig. Det bodde flera Norskor i huset som troligvis tvingats fly sitt fina hemland för någon flirt med en tysk ockupant. Det var en spännande barndom med många självlärda fenomen i huset som kunde berätta fantastiska historier. En tant var alltid ensam och hennes man var sjökapten och aldrig hemma, men ibland kom han hem med sin sjösäck och stiliga uniform. Här ibland hög och låg grundlade jag mitt liv. Många var fabriksarbetare chaufförer och kontorister ja alla yrken fanns där i huset med ägandelägenheter. Byggt och finansierat av sockerbruksarbetare på Tanto Sockerbruk. Min skola blev nya Maria Skola som låg mitt emot nya Zinkensdam Idrottsplats som förvandlats från potatisåker till löparbanor på kolstybb och gräsmatta. Jag slutar här 1953 för mer orkar ni inte läsa just nu.

Det är synnerligen intressant att följa smugglingsutvecklingen efter det vi gått in i den Europeiska Unionen. Vi var ett antal som varnade för detta vid inträdet och vi utmålades som de mest outbildade i hela Sverige. Kompensatoriska åtgärder skulle lösa allt vilken var ett ”nonsenssnack”. Det vi sade då har besannats med råge. Visst var det klokt att komma närmare EU men vi ?..dom kunde ha varit smartare och insett vissa problem som vi experter insåg men inte välutbildade akademiker från Handelshögskolan insåg. Vi som var välutbildade och kloka insåg vilka risker som skapades det gjorde inte de som gått på Universiteten de hade ingen praktisk erfarenhet och det som står i böcker är inte alltid sant. Jag läser idag i DN om Kustbevakningen som gör rekordbeslag av cigarretter från Baltikum om Tullens rekordbeslag av narkotika och alkohol år efter år. Mina herrar från skolbänken det här är bara början om inte något mer drastiskt görs. Idag gnälls det mest om felparkerade elcyklar men inget om de som dör under narkotikans bila. För att vara lite ödmjuk måste jag bekantgöra diskret att jag inte haft fel sedan 1946.

Det är intressant att åka ut med husvagnen så här i slutet av säsongen. Det är mest pensionärer ute och folk som har speciella intressen. Den här helgen var jag i Vadstena och det var många olika intressen som tog en sista suck. Många fiskade gratis upp fina kräftor ur Vättern strac utnaför campingen. De fick flera hundra kräftor som snabbt togs upp och kokades för för höstens och vinterns behov. Konstigt att fler inte provar men det krävs att man har en båt och gärna en husvagn eller husbil. Krärftorna i Vättern är säkert mindre förorenade än de från tveksamma miljöstater. I Vättern är det bara militären som svinar ner miljön med giftiga bomber.

I bygden runt Vadstena är det många sevärdheter och Stockholms grundare och mannen som gav kvinnorna mänskliga rättigheter Birger Jarl kommer från Bjällbo strax bortanför sjön Tåkern. På något sätt känner jag att här ute på landet där ligger framtiden och vår framtidsmat rätt strukturerad med miljötänk så finns framtiden i dessa byggder runt om i landet. Storstädernas tränsel och ganska utslätade kulturaktiviteter kommer inte att locka i längden.