Mann blir förvånad över det hat vissa sprider i sociala medier. Det flyter upp uppkastningar från struparna och sprids sedan som slem i sociala medier. Det är obegripligt vilka uppkastningar som kommer upp mot samhällsbyggare och sociala stöttepelare. De sprider sin avsky generellt över alla invandrare, socialdemokrater, miljömänniskor. En enkel retorik som bara bankar på med stöd av retilhjärnan det mest primitiva som inympats i Förr har jag bara låtit dessa idiotinlägg passera men nu inser jag att de måste bemötas om ett rättssamhälle ska kunna överleva.

Det har varit och är en fantastisk tid att leva i och resan hit har varit utmanande och givande. Från barndomens fullständiga oräddhet att spela teater och uppträda till det vuxna livets ångest för stora framträdanden offentligt. Det senare visade sig vara en överkomlig period om än inte lätt att lära sig hantera. Det sociala livet är i mina ögon det viktigaste för att nå resultat och framgång. Numera har man all världens kunskap i fickan och även all litteratur. Dagens lärare heter Google där finns nästan allt man behöver för att bli framgångsrik. Ett litet tangentbord och en liten bildskärm är din egen professor och världsbiblotek idag 2019. Lär du dig söka så hittar du instuktion på allt till och med hjärtoperationer en av min generations världsunika framgångar. På 1950-talet hade du kommunbiblioteket som din kunskapsbank idag har du den i fickan. Visst var det spännande att besöka biblioteket på Brännkyrkagatan och bläddra i fantastiska ”Barna Hedenhös” men så mycket mer var det inte. Idag har vi Google ett världsbibliotek i fickan då får vi kommentaren av de dumma ”inga mobiltelefoner här”. En kommentar från den obildade som jag ger fullkomligen faan i. Det är ju ingen telefon.

Min resa började med en begagnad cykel-moped-mc-begagnad bil-teknologiskt bil. Nu pågår omställningen från vårt primitiva bränsle bensin/diesel till universums grundkomponent väte. En fantastisk resa startar nu som jag inte kommer att vara med på.

När man ser engelsmännens piruetter för att lämna EU känns det overkligt. Det verkar vara lättare att frigöra sig från en ockupationsmakt än från EU. När vi gick med i EU sas det så också från tvivlarna att det går inte att lämna EU när man väl är medlem och det verkar som de får rätt. Visst är det bra att ha en större samling stater som samlas kring några viktiga samhällsfrågor men det behöver ju inte vara allt från skatter och socialpolitik. Nu faller allt gnäll på England för att de vill lämna Unionen men så enkelt är det inte. En skicklig EU-ledning hade kunnat hantera den uppkomna situationen. Vi är så olika i Eus länder och det borde kommissionen kunnat ha hanterat, tyvärr har deras kompeten varit låg och då förlorar vi en av de viktigaste staterna i EU. England har ett stort mandat i demokrati och sociala frågor och kommer att saknas av många stater och särskilt av Sverige. Under mina kontakter med kommissionen var engelsmännen till en stor hjälp. Det som händer nu är mer eller mindre obegripligt. Mitt tips till EU är att låt dom sprattla ett tag så är jag säker på att kommer tillbaka.

Så kunde det låta på radion på 1950 talet ur en ungdomlig röst. Idag är det nog mest vi pensionärer som ligger och drar oss fram mot kl 0800. Vi har gjort våran insats för samhället och vår familj och det har kostat en del krämpor av stress, hårt arbete och stora ambitioner. Jag själv en fyrtiotalist som gjort nästan allt jag orkade under mina produktiva år. Det gick ju bra utan akademisk examen men det hade varit lättare med en sådan. Visst har det varit kul att jobba och ge järnet för det man trodde på. Det som då var precis rätt är lite halvfel nu och så kommer det nog vara i evigheter. Sanningar blir inte så sanna efter ett tag. På min tid var Vänstern den ledande tron och den som var lite konservativ pekades ut som lite knasig. Idag är Vänstern stendöd och ersatts av miljötänkare och någon form av akademisk höger med toner av extremhöger. Ja så kommer der att svänga från vänster till höger. Bilr det inte för snäva svängar blir det bra blir det tvärkast så är vi tillbaka på 1930-talet och riktigt illa ute. Vi Sverige har haft den lite försiktiga Socialdemokratin som räddat oss från extremvänstern och nu får vi se vilka som håller extremhögern borta. Vi har ju ytterligare en kraft miljön som biter sig in i tänkarna därtill vetenskapen som ska öppna tankstation för rymdskepp på månen och där finns definitivt ingen olja men kanske väte. Det blir en spännande måååndaaaag?

Vi bor i ett fantastiskt land visst finns det problemgubbar här också men det mesta är bra. Under mina sjuttiotre år på svenskt territorium har jag inte behövt svälta en enda dag. Jag har haft kläder och tak över huvudet till och med extravaganser som cykel, moped, bil, husvagn och elcykel. Visst har jag haft mina helveten men de har inte varit dödande. Sånt har alla familjer det är alkolism, sjukdomar, skiljsmässor och dödsfall. Jag kan bara sammanfatta mitt liv med att det har varit ett fint liv i det här landet. Sjukvården öppnade bröstkorgen och lagade hjärtat med 4 nya blodkärl och jag överlevde och 18 år senare återväckte de mig från det döda då hjärtat stannade och lagade sedan hjärtklaffen inne i hjärtat. Vi bor i ett fantastiskt land jag tror inte det finns bättre land än Sverige. Det är en förmån att få födas, leva och dö i Sverige.

Sammanfattningsvis kan man tydligt säga att nästa generation 70-talisterna förvaltar och utvecklar det vi tog över från 20-talisterna som de i sin tur tog över från sekelskiftarna. Det är imponerande att se hur de tagit hand om organisationen, marknadsföringen i de nya medierna och hanterar de som har makten i landet. Kongresserna förr handlade om strid på kniven mellan grupper om löneskärvar. Nu verkar alla överleva på sin lön och tillägg så kampen blir inte så stor på kongresserna då dessa frågor avgörs i andra forum. Det handlar mer om att få en plats i dessa viktiga forum sen variera detta över tid men det är positivt att många vill vara med i beslutande forum. Jag är imponerad över hur balanserade deltagarna i debatten och konstruktivt jobbar sig fram. På min tidiga tid kunde det nästan bli slagsmål om en skitfråga.

Det är fantastiskt att en facklig organisation som började sin bana 1899 fortfarande efter 120 år fortfarande lever och kämpar för medlemmarnas villkor på ett modernt och framgångsrikt sätt. Tullen och Kustbevakningen är ju organisationer som funnits före religionerna och nu börjar även deras fackliga organisationer lägga sekler efter sig.

Mariestads kommun tar vatten från Vänern och el från solceller och tillverkar Vätgas. Ett kilo vätgas räcker för tio mils färd. Imponerande insats från en liten kommun att satsa så friskt i den nya teknologin. Det är ingen tvekan att de är i täten av den industriella utvecklingen. Det kan ju inte bli bättre än att avgaserna blir vattenånga eller vatten. Vad gör våra bilproducenter ingenting verkar det och visst kommer det att bli tunnt i skattebörsen när oljan försvinner från bilen. Tekniken är den att vätgasen driven en elmotor som driver bilen i initialskedet. Men den tekniken är bara början och den kommer att fördröjas av arabländerna som förlorar sin kassako. Den batterifabrik som planeras i Norrland kommer att vara omodern innan grunden är byggd.

Jag har heller aldrig varit medlem i något politiskt parti i vuxen ålder. Men jag har träffat många Riksdagsledamöter under åren och några har väckt min beundran. Det har inte varit partiledare utan vanliga ledamöter ”med skit under naglarna” och de har varit från de vanligaste partierna från höger till vänster. De har varit förvånande duktiga och haft förmåga att förstå de mest komplicerade tull eller kustbevakningsfågor. Några har blivit mina favoriter och andra har jag tappat kontakten med och vet inte så mycket mer om dem. Men jag blir förbannad när jag läser på Facebook om de förnedrande omdömen många riksdagsmän utsätts för. Det är imponerande att se den kompetens de utvecklar under sin utveckling i Riksdagen. Får man möjlighet att dyka ner i utskottens verksamhet blir man riktigt imponerad över deras arbete det är högnivå på den handläggningen. Jag har några favoriter men vilka de är behåller jag för mig.

Att bli pensionär i Sverige kan för många att vara ett val av väg när man fyller 50 år. Vi är många som byter karriär i den åldern och då gäller det att fundera över de kommande tjugo åren. Det gäller att tänka över och gå igenom hur den ekonomiska kommer att se ut vid olika val och det gäller att välja rätt då. Det kan handla om många tusenlappar i pension om man väljer fel. Det gäller lönen, bostaden, äktenskap och sparande. Ingen kommer att göra dessa val helt rätt utan det gäller att ha lite tur också. Har du gjort en bra jobbresa tidigare är det inte så svårt men har du haft olika arbetsgivare inom olika yrkesområden kan de vara riktigt knivigt att hitta rätt.

Börja med att se till att din bostad är billig och trygg så du kan klara kostnaderna på kanske hälften av nuvarande kostnader.

Har du inte sparat tidigare till pensionen så sätt full fart om du räknar med att leva till de 70 åren. Äktenskap är dina egna val och kalkyler. Du kanske tänker göra dina livs resor, gör dessa före du fyller 70 år. Alla år efter 75 år är bonusår tänk så och se upp med långa resor då. Några av mina råd inte så konkreta men vi har alla olika förutsättningar.

Jag möter mina medhandlare i den stora matbutiken. Klockan är tolv och de slinker in på rasten för att snabbhandla. De tar gångarna flying så kundvagnen bryter in på de mötandes bana, jag pensionären med käpp håller undan så gott jag kan och i min hjärna dyker tankarna upp. Gjorde jag så när jag var i karriären, ja jag vet inte riktigt men sannolikt var jag likadan tills hjärtat stannade vid ett race. Min reflektion ger mig rådet att vara tyst, livet är sådant man har olika tempon i livet och vad har man bråttom till. De tempohöjande i butiken kommer nog på det också. Jag kommer ihåg mina föräldrar som sa tat lugnt men också sätt lite fart nu. Det där lagom och vid behov lärde jag mig aldrig jag tror jag hade bråttom i mål hela livet. Egentligen helt meningslöst vi stupar när vi stupar och universum exploderar när det är dags mitt tempo är inte på något sätt livsavgörande. Jag hann med en familj och två barn och skiljsmässa blev det ändå, så egentligen varför bry sig, bättre att bara glida med och säga ”det ordnar sig nog”. Nej det är inte min stil.