När man levat i sjuttiofyra har passerat en livslängd och lever lite på övertid. Det är fantastiskt vilken livserfarenhet man fått, uppmärksammat, tvingats till eller bara vant sig vid. Det man mår sämsta av är svekfulla människor som man släppt nära inpå sina ömtåligaste sidor och där fått smällarna. Det är smällar som biter långt in i själen. Nu har man levt så länge och fått sån erfarenhet att dessa ytliga människor låter man bara rinna ner i glömskans brunn. Ett liv omfattar ett antal sådana nollor och idag skulle jag inte låtit dom komma i min närhet. Det som förskräcker mest är de som sviker i lönndom och inte rakt ut vågar tala om sitt svek. Det största skämtet och sveket mot mänskligheten är nog religionen där man tror på sagor och trollgudar och en skojare till präst viger ihop folk till evig trohet. Det som håller är äkta vetenskap det ger både energi och kunskap. Ja äntligen har man lärt sig vad som är fakta och riktiga vänner och då står man på dödens tröskel. Det har varit kul att få utforska den här världen och det man hann med. Men en liten tid på jorden och det tempererade klimatet har varit underbart likaså alla mänskliga kontakter som utvecklat mig enormt och stimulerat till nya kunskaper. Jag älskade att bläddra i lexikon och få kunskap i mogen ålder fick jag datorn som var sju resor bättre det var en riktig kick i jordelivet.

Idag är det min barndoms sommarmark jag beträder. Vi hade vår lägenhet på Hornsgatan exakt där Mac Donalds ligger idag och vårt sommarnöje i Snättringe i Huddinge Kommun. Det var lätt att ta sig dit, buss nr 3 gick från Zinkensdams idrottsplats ut på Hornsgatan och över Liljeholmsbron ut på Riksettan, E4 och Essingeleden fanns inte 1953. Riksettan kämpade sig över Nyboda Backe och vidare förbi Solberga och därefter in mot Fruängen förbi Långbro Mentalsjukhus och fram mot Segeltorps Centrum, där svängde buss 3 in på Häradsvägen och i Snättringe steg vi av. Det var SJ bussar eftersom vi inte längre befann oss i staden Stockholm. Bussen stannade vid vid kiosken strax innan Konsum och där blev det drygt kilometern promenad utmed den äldsta infartsleden Göta Landsväg fram till vårt sommarhus. Då var det mest små fina sommarhus med välordnade tomter med fruktträd och gräsmattor. Idag vandrar jag varje dag i dessa helt omvandlade områden. Det är vackra villor och bilar på varje tomt. Så var det inte 1953 då var det cykelställ och cyklar vägarna var uppbyggda av grus och några enstaka hus var vinterbonade. Detta ändrades snabbt under 1950 och 60-talet till ett härligt närområde tio kilometer från Kungliga Slottet. Då 1950 behövde man knappt 10 000 kronor för att köpa en vinterbonad sommarstuga och idag behöver man mellan sex till tjogo miljoner kronor för att få ett hus. Stadsbebyggelsen kryper närmare för varje år och där går jag på Göta Landsväg från 1700-talet och funderar. De som bor här har ingen aning om historien de kommer från Jämtland och Skåne med flera områden som de kan enormt mycket om. Så vandrar tiden på och allt förändras fantastiska vägnamn som Göta Landsväg försvinner i tidens dunkel och ersätts av de obegåvades vägbenämningar so E4 som låter som en kolhydrat.

Det är snart sjuttio snabba år sedan jag började i Maria Skola mitt emot Zinkensdam i Stockholm. För att vara en folkskola var den rikligt utrustad med planscher, kemisalar, bassäng och en egen tandläkare. Men lokalerna känndes mossiga redan då men gymnastiksalen präglades av stabila sittbänkar och ribbstolar av svensk furu. I ett litet rum fanns det flera riktiga skellet under tygskynken och det sas att det var en vaktmästare som donerat sitt skellet för undervisning. Det präntades bokstäver från A till Ö och psalmverser lärdes in för att kunnas utantill. Min första lärare hette Berg och kanske Signe i efternamn hon hade även sin syster på skolan som lärare. Det var livserfarna lärare som i ett Europa fullt av krig reste runt under sommarloven och bekantade sig med kontinenten. Dom var ju fruktansvärt gamla omkring sextiofem år på tröskeln till pension. Vi fick träna upp fantastiska skådespel till Jul och Sommaravslutningen. Jag minns att jag hade huvudrollen i ett skådespel och min roll var Krokrot. Det var ett äventyr att hålla reda på texten utantill och samtidigt agera med motspelarna. Sedan dess har jag velat bli skådis men inte vågat ta språnget. Men det var fantastiska lärare som var mycket livserfarna. På skolgården spelade man kula och de högsta valörerna var stålkulorna. PÅ skolgården var det uppmålat en handbollsplan där vi fick börja träna. Det var alltid svårt att spela mot de äldre de sköt så hårt. Tvärs över gatan låg Tobaksmonopolets större fabrik där stod det som en bolmande kvast ut rökmoln som luktade fantastiskt gott. I skolan hade vi även en 20 meterspol som vi fick simma i och ta prov. Innan vi fick gå i skedde tvagning på militärt vis med borstar och tväl som vi fick göra rent ryggen på kompisarna. Den metodiken att tvåla in sig och sedan torka tort efter badet hänger med än i dag sjuttio år senare. Fastän utbildningen var på låg nivå var den kvalificerad och hade mycket material som kartor, bilder på djur,natur och mineraler. Givetvis fanns både syslöjd, träslöjd och metallslöjd. Jag tror inte dagens skola är bättre vi lärde oss de vi behövde och lite till i Nya Maria Skola i Stockholm.

När jag var ung så var ett virus och en smitta något som levande varelser blir sjuka av och sedan dog. Idag i detta moderna tidevarv blir din dator tokig av virus och den smittas av ilvilligt av någon datordåre. Den gamla smittan den finns fortfarande och kommer från knepiga människor som äter fladdermöss eller som exprementerar i laboratorier som finansieras av stora nationer som vill världen illa. Ja världen är upp och ner i dessa smittotider och frivilliga isolering i bostaden. Än märkligare är att vissa personer märker knappt av att de är smittade och andra steks eller vädras sönder på intensivvårdsavdelningarna. Ja världen har blivit besynnerligt konstig fastän läkarvetenskapen står på sin höjdpunkt. Vi pensionärer som verkar dö av bara ett andetag av den förädiska smittan mår inte bra av detta bakslag i den mäskliga utvecklingen. Idag var det i alla fall en härligt solig dag med en uppfriskande skogspromenad för en åldring så det var härligt.