Den
läckande klaffen i hjärtat börjar ta på krafterna vi får se vad
den förestående operationen kan göra. Det känns som
samhällsfrågorna inte är mina längre utan det är någon annans
bord. Det är jobbigt att gå till brevlådan eller lyfta snöskyffeln
och då är planeten jorden inte min arena längre, den är viktig
men det måste finnas andra aktörer som kämpar och tar vid. Jag har
gjort mitt och väl det, det finns andra som knappt gjort något som
nu får göra sitt dagsverke. Visst fan är jorklotet illa ute det
skitas ner och plasten åker som kontinenter ute på haven och i
luften är avgaserna en egen atmosfär som inte är så nyttig. Jag
har aldrig varit någon miljöneurotiker men jag mår illa när man
kritiserar unga Greta som visar på nedskitningen som man inte
tvättar bort utan den utrotar liv tveklöst. I stora städer som
Stockholm, Malmö och Göteborg kan man direkt förbjuda biltrafik
över en natt och det skulle inte märkas. Vem fan behöver åka bil
på Stradndvägen och Hornsgatan svaret är ingen. Sjuka och
handikappade kan få åka elbil. Hantverkare och tjästemän kan åka
t-bana eller elcykel. Det behövs inga bilar innanför tullarna. Men
det är inte min fråga längre.