Den läckande klaffen i hjärtat börjar ta på krafterna vi får se vad den förestående operationen kan göra. Det känns som samhällsfrågorna inte är mina längre utan det är någon annans bord. Det är jobbigt att gå till brevlådan eller lyfta snöskyffeln och då är planeten jorden inte min arena längre, den är viktig men det måste finnas andra aktörer som kämpar och tar vid. Jag har gjort mitt och väl det, det finns andra som knappt gjort något som nu får göra sitt dagsverke. Visst fan är jorklotet illa ute det skitas ner och plasten åker som kontinenter ute på haven och i luften är avgaserna en egen atmosfär som inte är så nyttig. Jag har aldrig varit någon miljöneurotiker men jag mår illa när man kritiserar unga Greta som visar på nedskitningen som man inte tvättar bort utan den utrotar liv tveklöst. I stora städer som Stockholm, Malmö och Göteborg kan man direkt förbjuda biltrafik över en natt och det skulle inte märkas. Vem fan behöver åka bil på Stradndvägen och Hornsgatan svaret är ingen. Sjuka och handikappade kan få åka elbil. Hantverkare och tjästemän kan åka t-bana eller elcykel. Det behövs inga bilar innanför tullarna. Men det är inte min fråga längre.