Jag
minns mitt 1950 och 1960 tal och jag är inte så säker på att det
är så mycket jävligare. Jag minns min uppväxt vid Hornsgatan 88
där man över gården kunde komma ut på Brännkyrkogatan 77. Där
kunde jag se min skolkompis far i stort slagsmål med nävarna på
gatan med massor av folk som stod runt omkring och tittade.
Skolkompisen skämdes såg jag när jag träffade honom. Man kunde
inte gå var som helst på Södermalm då blev man överfallen av
större elakare grabbar med otäcka vapen. Jag minns i tonåren när
vi flyttat till Snättringe en händelse när vår kompis blivit
polis och han var som vi andra på ungdomsgården då det kom ett
gäng i bil och började spöa upp honom för att han gjort
ingripande mot den i tjänsten. Det blev vilt slagsmål med gänget
som kom och vi hjälpte ju givetvis vår polisvän och lyckades få
dit förstärkning från kommunalpolisen men då var det nästan
över. När jag läser om hot och våld så ser det inte så
annorlunda ut frånsett att numera har de skjutvapen det fanns inte
då. Men det var rädda tolvåringar som gick förbi grannkvarteren
på 1950 talet och det var otäcka händelser på ungdomsgårdarna på
1950 talet. Jag ser inte så stor skillnad mot de småligister som nu
beter sig i samhället. Sklillnaden är pistolen och narkotikan.