Jag minns mitt 1950 och 1960 tal och jag är inte så säker på att det är så mycket jävligare. Jag minns min uppväxt vid Hornsgatan 88 där man över gården kunde komma ut på Brännkyrkogatan 77. Där kunde jag se min skolkompis far i stort slagsmål med nävarna på gatan med massor av folk som stod runt omkring och tittade. Skolkompisen skämdes såg jag när jag träffade honom. Man kunde inte gå var som helst på Södermalm då blev man överfallen av större elakare grabbar med otäcka vapen. Jag minns i tonåren när vi flyttat till Snättringe en händelse när vår kompis blivit polis och han var som vi andra på ungdomsgården då det kom ett gäng i bil och började spöa upp honom för att han gjort ingripande mot den i tjänsten. Det blev vilt slagsmål med gänget som kom och vi hjälpte ju givetvis vår polisvän och lyckades få dit förstärkning från kommunalpolisen men då var det nästan över. När jag läser om hot och våld så ser det inte så annorlunda ut frånsett att numera har de skjutvapen det fanns inte då. Men det var rädda tolvåringar som gick förbi grannkvarteren på 1950 talet och det var otäcka händelser på ungdomsgårdarna på 1950 talet. Jag ser inte så stor skillnad mot de småligister som nu beter sig i samhället. Sklillnaden är pistolen och narkotikan.