Vid
övermogen ålder inser jag att de viktigaste åren för min
utbildning är de första skolåren. Den basen i kunskaper och social
gemenskap är de viktigaste skolåren i hela livet resten är bara
”grädde på moset”. Till detta kommer den sociala gemenskapen
som formar oss till individer. Inte ens Pythagoras sats övertrumfar
alfabetets snirklar och betydelse för vår utveckling till
humanistisk människa. Efter ett liv i skolan, på arbetet och
familjen så är småskolan det viktigaste som hänt mig. Min skola
hette Nya Maria och låg mitt emot Zinkensdams Idrottsplats i mina
ögon var den en relik redan 1953. Det fanns en Gamla Maria också
som var riktigt mossig då. Jag minns lukten i salarna och i
korridorerna ordningen för att gå in i skolan när det ringde in.
Jag minns skellettet som var äkta som fanns under ett svart skynke
där vi kunde lära oss alla ben vi har i kroppen. Men mest
betydelsefull var vår fröken som lärde oss att läsa och räkna
det var kunskaper som gav oss kraften i livet. Det var kulturen när
vi spelade upp teaterstycken och lärde oss att framträda inför
publik som tillsammans med ABC och 123 som var det viktiga. Det var
där jag lärde mig formulera de här orden då med blyerts eller
bläckpenna, nu med opersonliga tangenter och datorskärm. Jag kan
bara tacka min lärare Fröken Berg för denna bedårande kunskap att
sätta text, formuleringen skapar jag själv genom att ”apa efter”.
Tack Nya Maria på Södermalm för mitt liv.