Vid övermogen ålder inser jag att de viktigaste åren för min utbildning är de första skolåren. Den basen i kunskaper och social gemenskap är de viktigaste skolåren i hela livet resten är bara ”grädde på moset”. Till detta kommer den sociala gemenskapen som formar oss till individer. Inte ens Pythagoras sats övertrumfar alfabetets snirklar och betydelse för vår utveckling till humanistisk människa. Efter ett liv i skolan, på arbetet och familjen så är småskolan det viktigaste som hänt mig. Min skola hette Nya Maria och låg mitt emot Zinkensdams Idrottsplats i mina ögon var den en relik redan 1953. Det fanns en Gamla Maria också som var riktigt mossig då. Jag minns lukten i salarna och i korridorerna ordningen för att gå in i skolan när det ringde in. Jag minns skellettet som var äkta som fanns under ett svart skynke där vi kunde lära oss alla ben vi har i kroppen. Men mest betydelsefull var vår fröken som lärde oss att läsa och räkna det var kunskaper som gav oss kraften i livet. Det var kulturen när vi spelade upp teaterstycken och lärde oss att framträda inför publik som tillsammans med ABC och 123 som var det viktiga. Det var där jag lärde mig formulera de här orden då med blyerts eller bläckpenna, nu med opersonliga tangenter och datorskärm. Jag kan bara tacka min lärare Fröken Berg för denna bedårande kunskap att sätta text, formuleringen skapar jag själv genom att ”apa efter”. Tack Nya Maria på Södermalm för mitt liv.