Efter ett liv kan man se tillbaka på barndomens mjuka kanter som i halvvuxen ålder förvandlas till bödelns svärd. De värsta svärden blir de som vänner och kärlekar har och som helt plötsligt svingas över din hals. Ingen människa kan nog vara så syntetisk så att dessa svingar går obemärkt förbi utan jacken blir bestående och oläkbara. Är man i centrum så träffas man ofta av dessa svärd från vänner och kärlekar som sviker när behovet av dem är som störst. Jag tror att vår skola skulle ägna större kraft åt att skapa motkrafter till dessa krafter än mot utbildningar i kryptiska matematiska formler eller litteratur. Sådant fångar man enkelt in på nätet men hårda slag när man är i svåra lägen det kan skada mycket hårt. Vi har alla våra minnen och erfarenheter mer eller mindre hårda och man känner då behov av en ”syntetisk” kraft och bara låta det glida förbi. Jag har liksom de flesta fått några hårda smällar i det inre systemet vilket är det jävligaste inte en smäll på käften den tar man. Materiellt har mitt liv varit rikt vilket jag också fostrats starkt för av min mor som föddes fattig. Nu när man snart ska lämna golfbanan så är har livet varit som en golfboll det har bestått av en massa hårda smällar och slutar alltid i ett hål i jorden.