Det är inte slut på vintern ännu, det kan komma riktiga ruskväder men det är skönt för en åldring att slippa snön och bara kunna titta på snöspaden. Visst är det härligt med vinter när man är ung och frisk. Jag minns mina härliga februari när jag mestadels ensam gled ut i de solbelysta spåren och kännde livets lycka där på höjden i den solglittrande snön. Jag minns också träningen inför Vasaloppet varv efter varv på motionsslingan det var ett evigt nötande för att komma i form. Alla funderingar kring valla och blandningar som skulle tas. Givetvis trodde jag att alla andra hade perfekt fäst- och glidvalla när de körde om i ett jehu. Men man såg dem bara en gång på varvet så förmodligen smet de hem utmattade efter två kilometer. Jag är mycket tacksam till mina kollegor på tullverket som stöttade mig i mitt Vasalopsäventyr och den fina upplevelsen. Nu på söndag följer jag givetvis denna klassiker från fåtöljen med massor av tillrop och avundsjuka att jag inte kan vara med. Det går ju inte med ett trasigt hjärta och krokig rygg, men jag har varit med även i det äventyret.