Det är
inte slut på vintern ännu, det kan komma riktiga ruskväder men det
är skönt för en åldring att slippa snön och bara kunna titta på
snöspaden. Visst är det härligt med vinter när man är ung och
frisk. Jag minns mina härliga februari när jag mestadels ensam gled
ut i de solbelysta spåren och kännde livets lycka där på höjden
i den solglittrande snön. Jag minns också träningen inför
Vasaloppet varv efter varv på motionsslingan det var ett evigt
nötande för att komma i form. Alla funderingar kring valla och
blandningar som skulle tas. Givetvis trodde jag att alla andra hade
perfekt fäst- och glidvalla när de körde om i ett jehu. Men man
såg dem bara en gång på varvet så förmodligen smet de hem
utmattade efter två kilometer. Jag är mycket tacksam till mina
kollegor på tullverket som stöttade mig i mitt Vasalopsäventyr och
den fina upplevelsen. Nu på söndag följer jag givetvis denna
klassiker från fåtöljen med massor av tillrop och avundsjuka att
jag inte kan vara med. Det går ju inte med ett trasigt hjärta och
krokig rygg, men jag har varit med även i det äventyret.