Livet
ja det är alla dessa dagar och det bara rasar iväg och kul har det
varit. Att jobba i en offentlig myndighet som Tullverket har varit
uppfriskande och ansträngande när man sett mossiga regler som bara
måste förändras. De första årens flöt man med men efter tio år
då blev man en förändringsmaskin och ville se något nytt där det
var mögligt trött. Det fanns ju ingen möjlighet att göra
förändringar själv utan det var att påverka utredare och grupper
som skullle se över verksamheten. När de fladdrade förbi då
hängde man på och påverkade och mestadels kunde man få igenom
sina vilda tankar i en föråldrad organisation. Så är ju
arbetslivet det kommer in nya tankar vartefter nya henerationer
träder in och det är bra att det finns en tröghet i
organisationsviljan som hindrar de värsta tossigheterna. Den största
revolutionen är den ökande trafiken över våra gränser worldwide
som påverkar alla oavsett det handlar om valuta, guld, frukt och
grönt eller kött. Vår handel är något annat än när byhandlaren
skötte detaljhandeln. Nu kollar man på nätet och varorna kommer
till ett uppsamlingsställe. Min gamla bransch Tullverket som var
landets kassako har förvandlats till kvalitetskontrollant och
miljöbevakare och den vägen expanderar. EU är ingen
framtidsbransch den är ju en trött sjuttioåring i en alltmer
global handel i detalj. Min generation har gjort sitt och nu har
andra tagit över och det är bara att önska dem lycka till i dessa
mycket svåra val.