Livet ja det är alla dessa dagar och det bara rasar iväg och kul har det varit. Att jobba i en offentlig myndighet som Tullverket har varit uppfriskande och ansträngande när man sett mossiga regler som bara måste förändras. De första årens flöt man med men efter tio år då blev man en förändringsmaskin och ville se något nytt där det var mögligt trött. Det fanns ju ingen möjlighet att göra förändringar själv utan det var att påverka utredare och grupper som skullle se över verksamheten. När de fladdrade förbi då hängde man på och påverkade och mestadels kunde man få igenom sina vilda tankar i en föråldrad organisation. Så är ju arbetslivet det kommer in nya tankar vartefter nya henerationer träder in och det är bra att det finns en tröghet i organisationsviljan som hindrar de värsta tossigheterna. Den största revolutionen är den ökande trafiken över våra gränser worldwide som påverkar alla oavsett det handlar om valuta, guld, frukt och grönt eller kött. Vår handel är något annat än när byhandlaren skötte detaljhandeln. Nu kollar man på nätet och varorna kommer till ett uppsamlingsställe. Min gamla bransch Tullverket som var landets kassako har förvandlats till kvalitetskontrollant och miljöbevakare och den vägen expanderar. EU är ingen framtidsbransch den är ju en trött sjuttioåring i en alltmer global handel i detalj. Min generation har gjort sitt och nu har andra tagit över och det är bara att önska dem lycka till i dessa mycket svåra val.