För
exakt två år sedan den 22 april 2018 var jag på väg hem från ett
möte i Folkdansringen. Jag hade passerat rulltrapporna ner på
Stadion T-banestation sen blev alllt bara svart i tre veckor. Jag var
helt borta och hjärtat hade stannat som tur var kom min kamrat från
folkdansgänget nästan omedelbart och satte igång med
Hjärt-lungräddning den pumpningen på bröstet räddade mitt liv
det var tuffa tryck revbenen gick sönder och efter en kvart kom
ambulanden med en hjärtstarter och efter några försök satt
hjärtat igång och stannade en gång till innan jag kom till
intensiven på Karolinska. Det jag berättar nu har jag inte en aning
om eftersom jag var död det är man när hjärtat slutat slå.
Läkarna på Karolinska lyckades få mig levande men det tog minst
tre veckor innan jag var vid någorlunda medvetande då hade jag
varit på Nya Karolinska, Danderyd och tillbaka och sedan till
Huddinge Sjukhus. När hjärtat har stannat då är man död i
Sverige men jag blev uppstånden så jag är tränad i en
dödsvariant. Jag såg inga änglar, gudar eller något annat
övernaturligt det var som att somna på kvällen, jag fanns inte.
Mitt hjärta är bypassopererat 1996 och hjärklaffen är hopklistrad
med två ”mitraclip” 2019 och en inbyggd hjärtsarter sitter där
också. Min erfarenhet är att vi har en synnerligen kunnig sjukvård
med en kompetens som är på världsnivå. Mina läkare är i ständig
kontakt med världens expertis i USA och Asien det är imponerande.
Jag har idag fått två bonusår tack vare vår excellenta kunniga
sjukvård i Sverige. Den som klagar på sjukvården i Sverige är
omåttligt knickedick.