För exakt två år sedan den 22 april 2018 var jag på väg hem från ett möte i Folkdansringen. Jag hade passerat rulltrapporna ner på Stadion T-banestation sen blev alllt bara svart i tre veckor. Jag var helt borta och hjärtat hade stannat som tur var kom min kamrat från folkdansgänget nästan omedelbart och satte igång med Hjärt-lungräddning den pumpningen på bröstet räddade mitt liv det var tuffa tryck revbenen gick sönder och efter en kvart kom ambulanden med en hjärtstarter och efter några försök satt hjärtat igång och stannade en gång till innan jag kom till intensiven på Karolinska. Det jag berättar nu har jag inte en aning om eftersom jag var död det är man när hjärtat slutat slå. Läkarna på Karolinska lyckades få mig levande men det tog minst tre veckor innan jag var vid någorlunda medvetande då hade jag varit på Nya Karolinska, Danderyd och tillbaka och sedan till Huddinge Sjukhus. När hjärtat har stannat då är man död i Sverige men jag blev uppstånden så jag är tränad i en dödsvariant. Jag såg inga änglar, gudar eller något annat övernaturligt det var som att somna på kvällen, jag fanns inte. Mitt hjärta är bypassopererat 1996 och hjärklaffen är hopklistrad med två ”mitraclip” 2019 och en inbyggd hjärtsarter sitter där också. Min erfarenhet är att vi har en synnerligen kunnig sjukvård med en kompetens som är på världsnivå. Mina läkare är i ständig kontakt med världens expertis i USA och Asien det är imponerande. Jag har idag fått två bonusår tack vare vår excellenta kunniga sjukvård i Sverige. Den som klagar på sjukvården i Sverige är omåttligt knickedick.