Min dagliga hälsopromenad går i min barndomsidyll suddiga spår i Snättringe exakt 10 km söder om Kungliga Slottet. Här var ängarna kvar och uppemot bergsklackarna byggdes villorna. Det var små villor med brutna tak och ett litet uthus. Däremellan låg sommarstugorna där jag huserade sommartid, priset var överkomligt ungefär nio tusen kr för en liten stuga och tvåtusen kvadratmeter tomt 1950. Här bodde arbetare och lägre tjänstemän och kommunen var styrd av S fram till 2000-talet. Idag vandrade jag en väg som ändrats och blivit helt annorlunda sträckning. Det liggor villor där vägen gick och nylagda vägen liggerdär skog låg. Villorna som då låg i tjugotusenklassen har ersatts av åttamiljonersobjekt med hälften så stora tomter. Det var lite roligare på den tiden eftersom man visste det mesta om sina grannar nu känner man knapt igen deras anletsdrag. Femtiotalet var fantastiskt man åkte till släkten i Sverige på semester och kompisarna som ville se världen mönstrade på våra svenska fartyg. Jag minns särskilt en familj där sonen mönstrade på Svenska Amerikalinjen och fick se Amerika och New York. Det blev för mycket för killen far som tog ledigt från tvättinrättningen och också mönstrade på för en jordenrunt resa. Det var så man såg världen då det var omöjligt för en knegare att få se något utan att mönstra på. Flyg var en utopi för oss i Snättringe 1958.