När det gäller sjukdomar som påverkar hela länder och folk så är det viktigt att regeringen tar kommandot. Så har det blivit i SE på ett föredömligt sätt regeringen och dess myndigheter gör ett bra jobb, perfekt kommer det aldrig att bli men bra för huvudparten av befolkningen är en nödvändighet. Socialdemokraterna har gjort det bra och de har ju en jättelång erfarenhet som känns trygg. Lite tråkig kanske lite sen men i ett land med tio miljoner innevånare kan det inte gå som snelltåget. Jag tycker de har gjort ett bra jobb men givetvis finns det missar. Det är ju hotbilden mot oss äldre som är utmaningenoch särskilt 80+. Men man känner ju att folk tittar snett på en när man tar en promenad i vårsolens glans vilket är det bästa man kan göra för att bespara vården arbete. Samtidigt känner man som lite äldre att man inte är riktigt att räkna med, betraktas som inte riktigt ON fastän man ligger före de flesta och läst varenda artikel i tidningen för första gången i sitt liv. Man vet och kan det mesta men ändå blir man inte riktigt accepterad. Men verkligheten är den att sjuttioåringen är i huvudsak den mest bildade i det svenska samhället just nu. Med sin kraftfulla mobil i fickan och laptopen bredvid frukost tallriken är den som vet mest just nu. Men lite omedvetet tvålar man till fyrtiotalsgenierna i diskussionerna eller ingorerar deras kunskap. Så har det alltid varit och kommer så förbli framöver, men jag lärde mig tidigt ”att makt det får man inte den tar man sig”. Det har varit en härlig tid här på Jorden visst har man fått sina smällar men också jätteberöm och välgång. Jag fick i femtioårsåldern lära mig att ”det förpliktigar att leva” ett mycket fint levnadsmotto som jag försökt leva upp till. Nu väntar jag bara på att få förpassa KINA Sjukan till minnenas kaledjoskop precis som min mormor gjorde med Spanska sjukan för hundra år sedan.