Ja då
börjar man närma sig finalen och upplevelserna har varit många.
Det mesta har varit kul men det som etsar sig fast som ämligt är de
gånger man själv varit svikare och de gånger man sälv blivit
sviken. Det har handlat om både vänskap och kärlek. Jag kan inte
bedöma vilket som är värst det ena handlar om djup vänskap och
det andra om kärlek. Hur som helst så känner man på sig ett svek
om det är ett djupt förhållande, man känner att vännen tagit ett
steg tillbaka och det är få som kan dölja sin lögn för en lång
djup relation. När man har levt färdigt funderar man var det värt
all ångest och bearbetning. Nej min reflektion är att allt omkring
och slutomdömet blir att det blev inte riktigt bra även om det
satte fart på karriären och bättre inkomster samt stora medicinska
åkommor. Alla dessa dagar är också ett tröttsamt dacapo och
dagens vedermödor. Personligen känner jag stor tillfredsställelse
att den nya tekniken kommit. Den är som pennan blev för de som
lärde sig skriva och fick formulera sina tankar i text. Idag har vi
datorerna, jag har min blogg www.gunnheden.se
och andra skriver rätt ut på Facebook och det ger som
Runstenshuggaren en tillfredsställelse att få säga något viktigt
som andra kommer att läsa och fundera över. Jag tycker själv att
det är berikande att läsa det andra skriver om särskilt om det är
något personligt som man kan lära sig något av.