Ja då börjar man närma sig finalen och upplevelserna har varit många. Det mesta har varit kul men det som etsar sig fast som ämligt är de gånger man själv varit svikare och de gånger man sälv blivit sviken. Det har handlat om både vänskap och kärlek. Jag kan inte bedöma vilket som är värst det ena handlar om djup vänskap och det andra om kärlek. Hur som helst så känner man på sig ett svek om det är ett djupt förhållande, man känner att vännen tagit ett steg tillbaka och det är få som kan dölja sin lögn för en lång djup relation. När man har levt färdigt funderar man var det värt all ångest och bearbetning. Nej min reflektion är att allt omkring och slutomdömet blir att det blev inte riktigt bra även om det satte fart på karriären och bättre inkomster samt stora medicinska åkommor. Alla dessa dagar är också ett tröttsamt dacapo och dagens vedermödor. Personligen känner jag stor tillfredsställelse att den nya tekniken kommit. Den är som pennan blev för de som lärde sig skriva och fick formulera sina tankar i text. Idag har vi datorerna, jag har min blogg www.gunnheden.se och andra skriver rätt ut på Facebook och det ger som Runstenshuggaren en tillfredsställelse att få säga något viktigt som andra kommer att läsa och fundera över. Jag tycker själv att det är berikande att läsa det andra skriver om särskilt om det är något personligt som man kan lära sig något av.