Det är med förvåning jag lyssnar till många kändisar på radio som ondgör sig över sin barndom. De har bott i stora våningar och fått studera och deras fattigdom verkar snarare vara en skimär. Möjligtvis kan man spåra vissa mentala störningar hos föräldrarna men inte i mina ögon mer än i en ”normal” familj.

De flesta har nog haft sina helveten och de som haft det värst säger inget. De har nog härdats och blivit ”stora” människor i sitt sätt att vara. Det som inte dödar stärker det är min livresas erfarenhet och jag känner mig oerhört stark mentalt.