Ett
fullständigt oförutsägbart väder drabbar oss nu i två månader
altifrån riktigt kall snö till söblandat regn och det är riktigt
ruggigt. Samtidigt är föreningslivet i sitt esse med årsmöten och
spännande aktiviteter. Det är inte kul att ta sig till bussen i det
värsta av väder. Jag har under det senaste året varit handikappad
med rollator och det har varit intressant att prova alla
tunnelbanestationers tillgång på hissar. Jag kan bara berömma
T-banan det finns fina hissar på alla ställen jag besökt och många
hissar är nyrenoverade. Visst stinker det piss i en del men inte så
det stör. Det städas och hålls rent så bra jobbat SL. Lite
krångligt med rollatorn i rusningstrafik men det går hyfsat bra att
ta sig fram det är bara att göra ”vågen”. Kvällarna är inte
så roliga på T-banan men det tickar på och pendeltågen går ju
som spjut och även där funkar hissarna bra. Stockholm är en bra
stad att vara handikappad i och snart kan jag nog dansa hambo igen
och då åker rollatorn in i garderoben några år förhoppningsvis.
Jag vet att jag befinner mig på livets höst.