Ett fullständigt oförutsägbart väder drabbar oss nu i två månader altifrån riktigt kall snö till söblandat regn och det är riktigt ruggigt. Samtidigt är föreningslivet i sitt esse med årsmöten och spännande aktiviteter. Det är inte kul att ta sig till bussen i det värsta av väder. Jag har under det senaste året varit handikappad med rollator och det har varit intressant att prova alla tunnelbanestationers tillgång på hissar. Jag kan bara berömma T-banan det finns fina hissar på alla ställen jag besökt och många hissar är nyrenoverade. Visst stinker det piss i en del men inte så det stör. Det städas och hålls rent så bra jobbat SL. Lite krångligt med rollatorn i rusningstrafik men det går hyfsat bra att ta sig fram det är bara att göra ”vågen”. Kvällarna är inte så roliga på T-banan men det tickar på och pendeltågen går ju som spjut och även där funkar hissarna bra. Stockholm är en bra stad att vara handikappad i och snart kan jag nog dansa hambo igen och då åker rollatorn in i garderoben några år förhoppningsvis. Jag vet att jag befinner mig på livets höst.