Förr var ju deckare mer av karaktären av att lösa gåtor kring mord. Numera frossar man i våld och otäckheter, den ena historien är värre än den andra. För min del är jag nöjd med exempelvis TV serien Morden i Misommer men inte våra våra svenska författare när de fullkomligen frossar i sina beskrivningar av sadister och perversa individer.

Jag har svårt att förstå hur någon kan komma på dessa otäckheter de måste ju ha en sjuk hjärna. Henning Mankell är ett exempel på en författare som skriver på det perversa sättet och den typen av skrivare är inget för mig. Gamla hederliga deckare där själva mordgåtan är intrigen och det väsentliga det är kultur för mig inte dessa frosserier i perversa brottsbeskrivningar.