Dagarna
tickar på utan att något väsentligt händer även lusten och
initiativförmågan att göra något faller ner i själens mörka
hål. Världen har slocknat lite och inte ens det ideella arbetet
flyter på. Iitiativet att skriva tynar bort och min hemsida förlorar
i intresse, jag skall försöka stressa upp min förmåga att vilja
igen. Vintern tar ut sin rätt med mörker och kyla den minsta
aktivitet kräver all uppmärksamhet. Självklart blev man lite
eljest av att hjärtat stannade och satte stopp för en entusiastisk
ålderdom sen kom Covidsjukan och la en ljummen handuk över
livsviljan. Ja då fans bara ett hundratal TV kanaler att luta sig
emot och givetvis det ny universitetet vår dator med miljontals
uppkopplingar. Men alla måsten försvann förutom idag den onödiga
bilbesiktningen som krävde lite energi. En kollega från Skåne
ville ha ett ex av den kokbok som Tullverket tog fram och som krävde
lite energi för att hitta igen bland alla böcker. I morgon skickar
jag den till Skåne. Nu när jag tittar upp bakom bildskärmen ser
jag hur snöflingorna dalar ner mellan den ståtlitga ekens grenar
och vilar några sekunder på jorden innan den har smält bort. Det
var kul att komma igen och skriva och jag hoppas någon finner
intresse jag har tappat kompetens att läsa statistiken för
hemsidan.