Dagarna tickar på utan att något väsentligt händer även lusten och initiativförmågan att göra något faller ner i själens mörka hål. Världen har slocknat lite och inte ens det ideella arbetet flyter på. Iitiativet att skriva tynar bort och min hemsida förlorar i intresse, jag skall försöka stressa upp min förmåga att vilja igen. Vintern tar ut sin rätt med mörker och kyla den minsta aktivitet kräver all uppmärksamhet. Självklart blev man lite eljest av att hjärtat stannade och satte stopp för en entusiastisk ålderdom sen kom Covidsjukan och la en ljummen handuk över livsviljan. Ja då fans bara ett hundratal TV kanaler att luta sig emot och givetvis det ny universitetet vår dator med miljontals uppkopplingar. Men alla måsten försvann förutom idag den onödiga bilbesiktningen som krävde lite energi. En kollega från Skåne ville ha ett ex av den kokbok som Tullverket tog fram och som krävde lite energi för att hitta igen bland alla böcker. I morgon skickar jag den till Skåne. Nu när jag tittar upp bakom bildskärmen ser jag hur snöflingorna dalar ner mellan den ståtlitga ekens grenar och vilar några sekunder på jorden innan den har smält bort. Det var kul att komma igen och skriva och jag hoppas någon finner intresse jag har tappat kompetens att läsa statistiken för hemsidan.