Vi som har bott eller bor i de problemområden som nu officiellt bekantgjorts har i trettio år känt till problemen i de nu redovisade områdena. När man öppnade munnen och beskrev problemen avfärdades man snabbt som rasist eller fullständigt ovetande av en besserwisser från etablissemanget mestadels bosatt på söder eller innerstaden i Stockholm.

Vi var många som ville göra rätt i integrationsfrågan och att sociala åtgärder skulle vidtas men vi talade för döva öron och företrädesvis till sådana som inte bodde i områdena. Vi har inga problem i Hallunda och Alby där jag bodde. Men de fanns där och de invandrarbarn som växte upp där fick problem och skapade problem. Inte alla men tillräckligt många för att ”gammelsvenskarna” flyttade ut.

Det hade inte behövts så mycket på 1980 talet det kunde ha varit organiserad grannsamvaro och särskilt anställda som sammanförde folk. Jag föreslog bland mycket mer men det fanns ju inga problem och vi går en ljusnande framtid tillmötes. Nu är det för sent att rädda förvirrade smågangsters, de kommer att hamna i fängelse eller skjuta ihjäl varandra. Givetvis finns det fina människor i de här områdena och de far riktigt illa.