Debatten rasar om barnen i ett flyktingläger skall få skolmat eller inte. Vad jag förstår handlar det om ett mycket tillfälligt boende på en campingplats med stugor. Den som varit på ett sådant ställe begriper att det är omöjligt att anordna traditionell skollunch. Det får bli något mer improviserat. Oftast är det så nära till stugan att det är både enklare och trevligare att gå hem och äta. Stugorna på många campingar har mycket hög standard.

Barnens kompisar i hemlandet ligger begravda i av bomber raserade hus då dyker vän av ordning ett antal byråkrater och sist men inte minst media upp och talar om skolmat. Det kanske inte är skolmaten som mest oroar barnen utan osäkerheten i deras framtid, det ovanliga och kalla landet de befinner sig i. Visst skall barnen ha mat på något sätt men det behöver inte vara i skolmatsal. Hur tafatta och handfallna får byråkrater och media bli. Ansvarige rektorn på Öland den enda med fötterna på jorden.

Svensk byråkrati en mediarädd mastodont som jag  personligen tvingats iaktta vid flera tillfällen på senare tid, vart  tog det sunda förnuftet vägen.