Det är jobbigt att lyssna till de sega som aldrig kommer till sak men det är minst lika illa med de som talar forcerat. Får man möjlighet att ”höra sakta” så finns det tid för reflektion och den talande kanske får ett mer vårdat språkbruk. När man lyssnar på ett utlänskt språk är det särskilt viktigt att få höra det sakta då uttalet kanske är dialektalt och alla glosorna inte sitter sådär jättebra i mitt långsamma öra.

Nu är det inte så att jag blivit väldigt gammal och fattar dåligt utan det handlar om att inte ha så jäkla bråttom. Man hinner fram genom livet ändå och det är skönt att slippa höra en del också, särskilt cencuren av Kalle Anka på julafton, rasistiska pepparkakor och annan enfald. Hur har folk tid med dyligt skitsnack.