Vi hör många berättelser att just vi är urbefolkning och äger det här landet eller en viss landyta är vår. Vi har samer och indianer som kanske varit på en plats i 8000 år och vi har exempelvis judarna som säger sig äga Israel fastän de varit borta i  2000 år. Vi har turkarna som var på Kreta i 600 år när Grekerna deporterade dem till Turkiet de kunde sannolikt inte känna sig hemma där efter 15 generationer. Kan någon flytta in på min tomt eftersom deras släkting jagat här för 5000 år sedan och vart går gränsen. 

Nu är detta bråk om vem som äger landet eller en yta något som relateras till religion eller etnisk tillhörighet. Det här är primitivt DNA forskning tyder på att hela jordens befolkning utvandrat från Afrika efter att ha klättrat ner från träden. Jag tror inte det fanns Samer i norden för 5000 år sedan eftersom det var ett tre kilometer tjockt istäcke över Nordkalotten då. Inga renar eller människor kunde leva på det istäcket.

Däremot följde jägare från Mellaneuropa iskanten nere i Skåne och jagade vartefter isen smälte upp mot Nordkap. Var är  jag blonde svenske och gamle man urbefolkning. Sannolikt ingen stans enligt enligt en outtalad politisk korrekthet. Eller är det kanske i Afrika jag ska vara och hävda mig som urbefolkning? Sammanfattningsvis är det fåniga resonemang som pågår hemmahörande är färskvara och det är här och nu som gäller.