Polisens omorganisation far runt i medierna och hur är det i verkligheten. Är Rikspolischefen en riksbuse som vill jävlas med landets poliser eller vill han förändra en oerhört stor stelbent organisation som försöker spänna över allt. Det gör alltid ont med omorganisationer och jag har genomlevt flera i Tullverket. Några omorganisationer har varit helt nödvändiga och några bara för att tillfredsställa en ny generaldirektör.

Jag måste erkänna att varje omorganisation har lärt mig något när jag ser tillbaka och det vore förskräckligt om Tullverket hade samma organisation idag som 1967. Som utomstående betraktare så känns det som om polisen behöver skakas om men det måste ske varligt. Den övergripande byråkratin är den viktigaste att beskära hårt, ja här kan man gå fram med röjsåg och det kommer att vara en ny buske om två år. Kapar man det operativa då kommer det att bli ett evigt tomrum.

Jag tror Rikspolischefen vill gott i grunden men han borde ha med sig operativa chefer på mellannivå i rekonstruktionen. Polisen har flera operativa huvudprocesser, ordning, utredning, spaning och underrättelse. Det är där resurserna skall ligga inte bland byråkrater som flummar omkring inte heller att huvudprocesserna blir innesittande byråkrater. Vi vanliga medborgare vill se att brott förhindras och beivras. Det är vårt krav på Polisen som är våra tjänare.